Ja, vi tog ju en tur till Bangkok, Thailands huvudstad. I Bangkok bor det allt mellan 8-15 miljoner människor. Beroende på hur du räknar och medräknat att de faktiskt inte har en aning om hur många det faktiskt bor där. Staden är en kokande gryta av äventyr och du kan bo som en råtta eller som en kung - välj själv!
Fördelen med många storstäder i Asien är att man kan bo hyfsat billigt på riktigt bra hotell. Vi valde denna gång ett 5-stjärnigt Anantara Bangkok Sathon som höll vad det lovade. Bra läge, riktigt stora och bra rum, bra mat och ett schysst och avslappnat poolområde. Kan rekommenderas!
En kväll bestämde vi oss för ett nostalgibesök på Khao San Road. Kommer du till Sydostasien med ryggsäck är det duktigt av dig om du klarar den resan utan ett par nätter på Khao San. Bangkok och framförallt det här området är portalen till hela Sydostasien. Allt du behöver finns här och allt är uppbyggt efter din plånbok.
Ja, vi har ju varit på utflykt. Till ön Koh Phayam utanför Ranong.
Ranong är gränsstad till Burma, det är ungefär 18 mil från oss dit. Det är en ganska stor stad med mycket fiske och en hel del gränskontroller. Utanför Ranong finns en mängd öar och framförallt en - Koh Phayam. Vi hade läst lite grann om ön innan och även pratat med några grannar här som varit där. Sagt och gjort, vi behövde en utflykt så vi tog vår bil och åkte dit. Bilen fick vi ställa på ett hotell i Ranong för 50 baht natten och sen var det speedboat över. Det tog bara 40 minuter med båten och på vägen ut åker man förbi en massa öar och man åker på gränsen till Burma hela vägen.
Vår utflykt blev som en resa bakåt i tiden. För oss blev det lite dejà vú till den gamla tiden som backpacker. Ön är ett sömnigt litet ställe som inte bryr sig så mycket om dom som kommer dit, knappt pratar nåt annat än thai och allt går VÄLDIGT lugnt till. Just nu finns det el 24 timmar men varmvatten finns inte på ön. Det blev som på den tiden när man stod och frågade om det fanns fläkt eller inte.
På ön finns inga vägar och heller inga bilar, det är motorbike som gäller och de "taxichaufförerna" som kör dom får släpa på allt mellan himmel och jord. Bor gör man precis i strandkanten och det var fantastiskt att se att det faktiskt fortfarande finns ett ställe där du kan bo i en trähydda med palmtak precis på stranden!
Vi bodde utmed en av stränderna på ön och sanden är nästan svart där. Flera gången under dagen blir det ebb och flod och när det är riktigt lågvatten är stranden så bred som 150 meter. Det ser ganska konstigt ut men är fantastiskt skönt att gå och strosa på. Leta snäckor, jaga småkrabbor och bara ta det lugnt!
På en sån här sömnig ö händer det inte speciellt mycket, det är mest strandliv som gäller. Man badar lite, läser, solar, ligger i skuggan eller i en hängmatta och funderar över livet. Tar dagen som den kommer och kanske, kanske börjar fundera på vad man ska hitta på när man är färdig med den här ön. Det var precis så det var när man luffade och hela den känslan finns kvar på Koh Phayam.
Överallt utmed stranden finns hängmattor, gungor av varierande storlek, enkla solsängar och stolar för den som behöver vila en stund. När skymningen kommer bjuder stranden på den fantastisk solnedgång som ingen vill missa. Då bänkar sig alla på stranden - pratar, skrattar, spelar lite fotboll eller leker med hundarna.
Idag ska vi på utflykt. Vi ska åka till ön Koh Phayam som ligger en bit norr om oss. Kommer hem på fredag igen! Med massor att rapportera!
Vi ses till helgen!
Idag bjöd en av paradisöarna här utanför på fantastisk strand och ljumma bad. Det blev sandslottsbygge. Vulkaner, borgar och tårtor radade upp sig på stranden. Noah och kusinen Elliott hade fullt upp... i flera timmar. Sen var det dags att mata fiskarna!
Ja, vi har ju då varit på utflykt till Kuala Lumpur. Anledningen var egentligen att vi skulle förlänga vårt visum en månad till men då är det ju lika bra att göra något trevligt. Och KL är trevligt!
Kuala Lumpur är huvudstad i Malaysia och i staden bor ca 1,4 miljoner. Malaysia är ett ganska rikt land, mycket tack vara sin industri och sina naturrikedomar. I KL bor en mängd olika folkslag och många utländska företag har filialer i staden vilket gör att befolkningen är mycket blandad. De flesta kallar sig dock malajer, om än vissa med en uppblandning av kines eller indier.
Landmärket nummer ett i KL är Twin Towers eller Petronas Tower som reser sig med sina 452 meter som två spiror mot skyn. Mellan tornen finns en bro som håller dom samman. Det fantastiska är materialet de är byggda av, på dagen skiner de som metalliska spiror och på natten lyser man upp dom väldigt vackert. Jag tycker man får känslan av att de är animerade när man tittar på dom. De känns knappt verkliga...
Runt KLCC som det kallas ligger stadens lunga, den stora parken. I parken finns en löparbana, träd, blommor och planteringar. Och en ofantlig lekpark med pool! Ett mecka för alla barnfamiljer i värmen! Det finns även en fontän med vattenspel som är den stora attraktionen på kvällen då alla sitter bänkade i trapporna runt omkring. För den som är shoppingsugen finns ett gigantiskt shoppingcenter i botten på tornen med allt du kan önska dig!
Om ni är i KL så missa inte KLCC, det är fantastiskt!
/Jenny
Om ni åker till KL så passa på att unna er att bo på 5-stjärnigt hotell. Det är billigt i förhållande till övriga världen. Alla större hotell ligger med bästa läge mitt i stadens centrum med bekvämt avstånd till det mesta. Vi bodde på Prince Hotel and Residence.
Det var bra och det är skönt att kunna bo med pool och alla bekvämligheter i värmen. Det är ganska trevligt att ligga vid poolen på 10:e våningen och titta upp i himlen och se alla skyskrapor.
Noah körde in sin lilla tigerväska i receptionen och checkade in. Vi hade ingen vagn med oss till KL och det var en miss! I värmen blir det varmt för små fötter att traska runt i staden. Men till slut gav den här mamman upp och bestämde sig för att nu är det bra med att bära runt på barn och svettas (det gör man ju liksom ändå - svettas alltså). Men bor man femstjärningt så gör man, de får väl helt sonika fixa fram en vagn till mig då. Och jodå - efter ett tag så stod det en trolley i receptionen! Jag och Noah jublade!!!
/Jenny
Tunt med inlägg nu va? Jag vet, men jag har en anledning! Vi har varit i Kuala Lumpur. Egentligen skulle ni fått lite liverapporter därifrån också men tyvärr dog datorn på hotellet och vi hade inte någon adapter med oss (glöm inte det om ni åker til Malaysia!). Hotellets adapters var alla utlånade så den enda möjligheten att komma åt 220V - eller något i närheten - var att sitta på badrumsgolvet och ha kontakten i uttaget för rakapparaten och den var blockerad för att kunna ladda mobilerna....
Jobbigt det här med elen i Asien....
En bit ifrån oss ligger White Sand Beach, eller Ao Thong som den egentligen heter. White Sand var en lite gömd och glömd strand för många år sen som backpackers hängde på. Det fanns några enkla bungalows, med endast fläkt och bara kallvatten om du valde lyxvarianten. Stranden var/är väldigt fin och där fanns en restaurang. Under träden kunde du vila i en hängmatta eller softa på beachen i solen. Livet gick i lugn takt på dagen och blev till en strandfest med människor från hela världen på kvällen.
Stranden är fortfrande fin, en av de finaste här omkring, och jag vet att jag läste för några år sen att den blev utsedd till en av världens 10 finaste stränder. Men nu finns det solstolar (som kostar pengar), parasoller, fortfarande människor från hela världen men i större variation på åldrar (med mer pengar i fickorna), fler och finare bungalower (med AC och varmvatten).
Allt förändras. Nu menar jag inte att allt var bättre förr, bara att det förändras. Precis som allt i livet. "The times are changing" som Dylan sjöng. Och som nog sjöngs på White Sand nån kväll runt elden på stranden också för så där en 15 år sen...
White Sand är fortfarande mysigt och det är fortfarande inte för mycket folk där. Väl värd ett besök om ni är i krokarna!
Igår skjutsade vi mormor och morfar till Phuket för det var dags för dom att åka hem till Sverige igen. Noah var förberedd på att de skulle åka (han blir annars väldigt ledsen) och vi hade pratat om det, men när mormor och morfar stod på flygplatsen och vi fick åka därifrån i bilen var det ändå lite darr på underläppen och ett ledsamt "-Mormor..."
Som tur var såg vi ett flygplan uppe i luften sen och då var det lite lättare att förstå var mormor och morfar var någonstans...
Själva åkte vi till Tesco i Phuket för att göra en del inköp. Plastbackar till lakan och handdukar, en fläkt och en del annat var tvunget att inköpas. Naturligtvis hittade Noah skoavdelningen och självklart ett par rosa sandaler med klack med Nalle Puh på. Till råga på allt så blinkade klacken när man gick....
Vi avstyrde det köpet i alla fall. Någon måtta fick det vara sa pappa.
/Jenny
I år fick min pappa en snorkeltur till Similan-öarna i julklapp av mig. Till nån som börjar närma sig en sådan ålder att dom har nästan allt så tyckte jag att det var en ganska bra idé.
Precis rakt ut i havet från oss ligger ett litet pärlband av öar, från Similanöarna längst i söder, till Koh Bon, Koh Tachai och längst norr ut Surin. Jag hade först tänkt att vi skulle åka till Similan där jag varit förut och vet att vattnet är sagolikt, men så fick vi höra att det var så mycket folk där nu under högsäsong så de istället rekommenderade en (hör och häpna) NY ö.
Ja, det är väl så att den funnits ganska länge, troligtvis lika länge som alla andra öar, men man kanske inte har kört turister till denna ön innan... Den NYA ön heter Koh Tachai och ligger ca 75 minuter snabb motorbåt rakt ut i Andamansjön från oss.
Sagt och gjort... Vi drog iväg på morgonen, då man kom och hämtade oss. En minibuss tog oss upp till Naem Kaem där båten skulle avgå från. Väl där blev vi indelade i grupper i efter vilken ö vi skulle till och drog sen iväg. Det slog i vågorna en hel del på resan ut och har man ordentliga ryggproblem eller är gravid är nog den resan inget att rekommendera!
Men snart såg vi den sticka upp ur vattnet, vårt mål för resan, Koh Tachai. Med en helt bländande vit strand och det mest turkosa vatten du sett mötte den oss.
Ön är egentligen ganska liten, med mycket växtlighet och djungel och en smal remsa helt bakpulvervit sand och fantastiskt vatten. Väl där ankrade vi och det var dags för första snorklingen. Tyvärr var det lite för kraftig sjö och lite strömt så sikten var inte helt hundra och det var stundom lite svårt att röra sig, men det är en vacker värld därnere. Alla färger, korallerna, de färgglada fiskarna - ja, det är lite som att befinna sig i ett annat universum.
Efter en stund i vattnet åkte vi in till land och fick äntligen gå iland på den fantastiska sanden. Den är verkligen som bakpulver och man kan bara konstatera att det finns inga bilder i broschyrerna som ljuger. Det är precis så vit sand och så turkost vatten som det ser ut att vara! Helt otroligt vackert!
En god lunch och lite strövande på stranden, sen var det dags att gå och titta på utsikten från andra sidan ön. Hmm... då måste vi alltså upp och in i djungeln....
"- Tog du med bra skor?"
"- Öh, flipflop..?? Fast dom är kvar på båten..."
"- Oh, no need! Better like this"
Barfota.
I djungel.
I Thailand.
Här är bildbevisen:
Andra sidan ön ser annorlunda ut med djungel och stupande klippor ner i havet. Kargar klippor och djupare hav möter Andamansjön och rakt ut är nästa kontinent Afrika. Om dom nu inte upptäcker en NY ö, vill säga.
Vi snorklade ytterligare en gång men tyvärr fick vi inte se några havssköldpaddor eller rockor denna gången. Däremot fick vi se fina fiskar, vackra rev, sjöstjärnor och faktiskt en riktigt stor och blå hummer!
Allt som allt, en riktigt bra dag, med en fantastisk strand och en rolig upplevelse. Pappa var nöjd med sin julklapp!
Här är lite mer bilder från dagen:
